♡
jag blickar framåt med en blick som blinkar utan någon glädje,
men jag känner inombords att ingenting har varit förgäves.
för det spelar ingen roll var som händer för jag,
vet att jag lär mig det som händer till en annan dag.
så jag stannar kvar och krigar kommer aldrig att besegras.
kommer aldrig ge upp, för mitt liv har jag fått för att leva.
nej här kommer jag att stanna, för jag vet att de är värt det.
stunden kommer komma då det hela kommer till ett slut,
då jag är i tusen bitar men ändå starkare än nu.
för jag lär mig av min sorg, den förbereder nästa gång.
jag är tillbaka här igen & finner då tröst i denna text.
jag tror att allting har en mening, vill se meningen i allt.
men ofta är det svårt som nu då allting känns så kallt.
men jag kämpar, för det är mitt ända val.
hur det än känns här i mörkret får jag inte blicka ner nu,
och jag måste tro på framtiden, för jag vet att efter regnet
kommer solens strålar fram och jag vet att allt blir bra igen.
jag står i tunneln tittar fram och ser att ljuset leder mig.
det ger mig styrka att fortsätta och berätta för dig.
ingenting kommer bli bättre av att deppa ihop,
ta hellre tag i saken krigar och gör en sak av mitt rop.
jag tittar bak, jag tittar fram och vet nu var jag ska gå.
jag följer ljuset nu istället för att bara se på,
och jag hoppas, att tiden läker såren.
dagen kommer komma då man blir något annat än
man var och jag är redo för det steget som jag vet jag måste ta.
har du varit där jag är så vet du vart jag står nu,
det kanske är så man får vad man ger, och ger vad man får.
det jag vill säga är att hur svart det hela värkar blir det gryning efter natt.
så jag väntar, och gör mig vän med sorgen.
hur det än känns här i mörkret får jag inte blicka ner nu,
och jag måste tro på framtiden..
för jag vet att efter regnet kommer solens strålar fram och
jag vet att allt blir bra igen.
jag orkar inte mer, nu får det vara slut.
jag knyter mina händer tittar upp så svara nu.
säg ska det vara så här?
är detta meningen allt ja vill är att spegeln ska kunna se mig le igen.
och jag vet att om jag bara fortsätter kämpa försätter hålla blicken
uppåt så är jag på rätt väg mot dit jag vill nå.
där ingenting har vart förgäves när ens liv varit svårt.
och jag måste nu blicka framåt och hålla hoppet vid liv.
för ljuset är det som leder när man bottnar i skit.
men jag vill kunna spola förbi stunder som denna
det är för sånna här tillfällen vill jag kunna blunda för jämnan.
och det som jag vill säga till dig är att försök inte gömma dig
för verkligheten hinner ifatt, du vinner i takt med att du lär dig
och går vidare och inse att framtiden erbjuder något finare.
hur det än känns här i mörkret får jag inte blicka ner nu,
och jag måste tro på framtiden.
för jag vet att efter regnet kommer soles strålar fram och
jag vet att allt blir bra igen.
men jag känner inombords att ingenting har varit förgäves.
för det spelar ingen roll var som händer för jag,
vet att jag lär mig det som händer till en annan dag.
så jag stannar kvar och krigar kommer aldrig att besegras.
kommer aldrig ge upp, för mitt liv har jag fått för att leva.
nej här kommer jag att stanna, för jag vet att de är värt det.
stunden kommer komma då det hela kommer till ett slut,
då jag är i tusen bitar men ändå starkare än nu.
för jag lär mig av min sorg, den förbereder nästa gång.
jag är tillbaka här igen & finner då tröst i denna text.
jag tror att allting har en mening, vill se meningen i allt.
men ofta är det svårt som nu då allting känns så kallt.
men jag kämpar, för det är mitt ända val.
hur det än känns här i mörkret får jag inte blicka ner nu,
och jag måste tro på framtiden, för jag vet att efter regnet
kommer solens strålar fram och jag vet att allt blir bra igen.
jag står i tunneln tittar fram och ser att ljuset leder mig.
det ger mig styrka att fortsätta och berätta för dig.
ingenting kommer bli bättre av att deppa ihop,
ta hellre tag i saken krigar och gör en sak av mitt rop.
jag tittar bak, jag tittar fram och vet nu var jag ska gå.
jag följer ljuset nu istället för att bara se på,
och jag hoppas, att tiden läker såren.
dagen kommer komma då man blir något annat än
man var och jag är redo för det steget som jag vet jag måste ta.
har du varit där jag är så vet du vart jag står nu,
det kanske är så man får vad man ger, och ger vad man får.
det jag vill säga är att hur svart det hela värkar blir det gryning efter natt.
så jag väntar, och gör mig vän med sorgen.
hur det än känns här i mörkret får jag inte blicka ner nu,
och jag måste tro på framtiden..
för jag vet att efter regnet kommer solens strålar fram och
jag vet att allt blir bra igen.
jag orkar inte mer, nu får det vara slut.
jag knyter mina händer tittar upp så svara nu.
säg ska det vara så här?
är detta meningen allt ja vill är att spegeln ska kunna se mig le igen.
och jag vet att om jag bara fortsätter kämpa försätter hålla blicken
uppåt så är jag på rätt väg mot dit jag vill nå.
där ingenting har vart förgäves när ens liv varit svårt.
och jag måste nu blicka framåt och hålla hoppet vid liv.
för ljuset är det som leder när man bottnar i skit.
men jag vill kunna spola förbi stunder som denna
det är för sånna här tillfällen vill jag kunna blunda för jämnan.
och det som jag vill säga till dig är att försök inte gömma dig
för verkligheten hinner ifatt, du vinner i takt med att du lär dig
och går vidare och inse att framtiden erbjuder något finare.
hur det än känns här i mörkret får jag inte blicka ner nu,
och jag måste tro på framtiden.
för jag vet att efter regnet kommer soles strålar fram och
jag vet att allt blir bra igen.
Kommentarer
Postat av: arianna
sv: tack så jätte mycket! din va också riktigt fint, du får också ha de bra :D
Postat av: Mel
sv: Tack!
Vilken fin text. Har du skrivit den?
Trackback
